En bra dag i Hectors liv

Allt som krävdes var tydligen gårdagens bloggpost – kanske det tydligaste exemplet hittills på att bloggar år 2010 de facto är en maktfaktor att räkna med (ja, om man bortser från alla urtrista politikerbloggar såklart).

I morse, efter att ha sovit med armen runt pappas arm på ett mycket gulligt sätt, vaknade Hector… och log sitt första leende. Inte en gång, inte två, utan tre gånger. Pappas öga fuktades. Båda två faktiskt.

Vi har läst i en bok att bebisar så ivrigt fortsätter att le helt enkelt för att ”det funkar”… det vill säga mamma och pappa blir alldeles fjamsiga och skrattar och beter sig som de vore på samma intellektuella plan som bebisen själv. Och det gillar bebisen. Därför skrattade vi på för fulla muggar. Ha ha, ha ha, ha ha – riktiga konsultskratt. Hector tittade på oss… konfunderat… och kräktes.

Senare under dagen gick mamma till en naprapat. Under tiden lallade pappa och Hector runt i naprapatens pole-dance lokal. Och för första gången i livet upptäckte Hector sig själv i spegeln. Denna gång spydde han inte.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: