Archive for november, 2009

Långsam dag

30 november 2009

Idag var första dagen på sista veckan på min MBA.

Det var också första dagen sedan Junior klev ut ur mamma som jag var längre ifrån honom än 20 meter. Möjligtvis bortsett från någon kortare tur till Mc Donald’s.

Frustrerade. Men skönt att bli klar. 2 år. Och lite visare. Förhoppningsvis.

Mamma säger att Junior larmat och gjort sig till hela dagen.

Kanske är det hormonerna. Eller bara vanliga gaser. Vi bor ju ändå på historisk mark när det gäller just gas. AGA inledde sin industriella verksamhet här år 1904. Hoppas han inte pruttar oss blinda.

Avslutar med en speciell hälsning till Ödgärd. En vän från Chalmers som kommenterade förra inlägget. Hon är en av de roligaste människor jag vet.

 

 

Annonser

Hur liten är Junior?

29 november 2009

Idag har vi haft vår vän Sandra på middag (hon är fortfarande kvar faktiskt).

Hon var bara en i raden som inledde samtalet med Junior med orden ”Åh, vad liten han är”.

Japp, det beror på att jag är nyfödd, tänker Junior.

Men vi har också förstått att det inte är helt enkelt att utläsa storleken på den lilla krabaten från de bilder vi lägger upp.

Så, voilà, så här stor är junior:

 

 

Ögonsläkten

29 november 2009

Lille Hector har ju bevisligen vissa problem att hålla ögonen öppna, båda allmänt och vid fotografering.

Pappa har tränat i många år nu, ändå lyckas han bara till cirka 85%.

Farfar är ännu sämre.

Tur Torkkelisidan har belönats med vidöppna, vackra ögon.

Gubben Elias

29 november 2009

Som sagt, efter BB gick färden vidare till en våning högt över Birkastan.

Där, mitt i en Strindbergsk sekelskiftessaga bor Ylva, Poppi, Nora och Elias Betinakis.

Junior fick en jättefin filt av fam. Betinakis som vi kan krypa ihop och trolla bort oss under i decembermörkret. Det bjöds på mat och vi pratade förlossningshistorier till långt inpå eftermiddagen (vad hände med långt in på småtimmarna?).

Nu inser jag att jag inte vet hur jag ska sluta den här posten. Så jag lägger upp en bild istället på Gubben Elias och Lille Junior.

 

Killen är frisk!

29 november 2009

Idag var vi på BB Stockholm… igen. Som vanligt började besöket med en bilicheck. Och döm om vår förvåning, men värdet hade sjunkit! Som vanligt minns jag inte till vad, men långt under solningsgränsen.

För säkerhets skull tillkallades överläkaren som gjorde det vattentäta ”Lussekattstestet”:

Och se… Junior och lussekatten har inte alls samma färg.

Så överläkaren åt upp lussekatten och skickade hem oss.

Men vi åkte inte hem…. utan…. till… Elias….

Fortsättning följer.

Advent

29 november 2009

Exakt just nu blev det 1:a advent.

Advent är fint här. Då lyser hela Järla Sjö upp i vad som nästan kan jämföras med Hammarby Sjöstads hysteriska julhälsning, dess orgier i ljusslingor och jättejulstjärnor (alla inköpta på det numer hädangångna R.O.O.M).

Advent betyder ju ankomst, men likväl handlar det om väntan. Väntan på att helgshoppingen ska lugna ner sig till normal nivå igen. Väntan på att få äta all grönkål man står och kokar. Väntan på att få fira jul med härliga släkten.

Här sitter Junior i fönstret och väntar.

Kanske på de tre vise männen.

Kanske på en ny blöja.

Nu ska pappa sova. God natt.

 

Mor och son

29 november 2009

Oskärpt kille

29 november 2009

One day, Mike will teach me how to operate my camera.

That day, I will be able to get those no-flash, late-night pictures razor sharp. Right Mike?

Kusin Linnea och Sjusovarn

28 november 2009

Idag var vi på BB Stockholm igen för ny provtagning.

Och hör och häpna, men kurvan tycks ha peakat. Värdet är på väg nedåt. Så vi blev hemskickade igen (4 gången BB skickar hem oss nu), men ska komma tillbaks vid 10 i morgon för ett förhoppningsvis sista test.

Vi konstaterade idag att vi trivs rätt bra däruppe. Det är lugnt, men så vet man att bakom dörrarna händer grejer… pappor som nervöst vankar fram och tillbaka, utmattade mammor som rullar de små vagnarna med nyfödda genom korridorerna, då och då år ett larm, då och då kommer en ny människa till världen. Det är något visst. Kan förstå både mormors och farmors yrkesval inom vården.

På vägen hem åkte vi förbi kusin Linnea. Kusin Lucas var inte hemma, han hade precis stuckit ut med några polare, antagligen för att spela hartsfiol på familjen Reinfeldts sovrumsfönster. Linnea är 1 månad och 4 dar äldre än Hector. Och mindre trött. Här sitter de bredvid varandra i sina bilstolar. Redo för… att åka bil. Tänk, om 18 år sover de antagligen ruset av sig i någon designmöbel istället.

 

 

En helt vanlig svensson-fredag

28 november 2009

Detta tycks vara natten då vi lär Junior en massa dumheter. Som att sitta bänkad framför Idol.

Här håller han nervöst tummarna för favoriten Tove.

Junior på Twitter!

28 november 2009

Samma dag som Junior föddes fick pappa ett sms från Elias Betinakis, en av pappas närmsta vänner och fd kollega.

(Elias är bäst i Sverige på att tänka smart. Han är också smått fanatisk vad gäller allt ”det nya”. Till exempel allt som trillar ut ur Big Brother företaget Google. Och allt sådant som har med kontakt med andra människor att göra, men där man slipper fysisk kontakt. Det vill säga sociala medier. Exemplevis Twitter.)

Sms:et löd: ”Nu har Hector fått två presenter av mig. Google och twitterkonton. Du vet lösenordet!”

Självklart visste jag lösenordet, men det är på så avancerad ”humor”-nivå att det skulle ta 24 spaltmeter att förklara.

Så jag nöjer mig med att presentera vår sons närvaro på… da da da… Twitter!

Som ni ser följer han (tydligen) redan tre personer:

Elias Betinakis

The Swedish Wire (min vän Johans fantastiska nättidning)

• Harvard Business Publication

Ska bli intressant att se hur detta utvecklas!

Tack farbror Elias!

Under investigation

27 november 2009

Idag var vi på ny koll på BB Stockholm. Karln ligger och tangerar nivån för solning. Men vi blev hemskickade och ska på ny koll i morgon 9.30.

Han äter som en omvänd fabrik. Och bajsar som en… vanlig fabrik, under högkonjunktur.

Här ligger han på undersökningsbritsen på BB. Det ser lite otäckt ut med alla viktiga maskiner, men det är det inte. De är fantastiska på BB Stockholm.

Skulle rekommendera alla att föda här, vare sig man är gravid eller inte.

Skenet bedrar

27 november 2009

Det kanske ser ut som monsieur inte uppskattar blommor, kort, nallar, sockor, motorsågen, leksaker och alla hälsningar…

Men det gör han.

Han är bara lite trött. Och gul.

Måste dessutom säga att han är lite lik pappa när hans idéer blir ratade, eller farfar när blåmögelosten inte kommer på bordet tillräckligt snabbt.

 

Prince du ictère

26 november 2009

Eller Prinsen av Gulsot.

Idag tog vi nytt bilicheck(gulsotstest) inne hos barnmorskorna i Gamla Stan (låter som ett gäng sierskor i ett domininkaner kloster som sitter vid en tjärn och tvättar kläder). Värdet hade gått upp. Så vi tog blodprov och fick provsvar vid 17.30.

BB Stockholm ville att vi kom in.

Så det gjorde vi.

Nytt blodprova. Trend uppåt. Men ändå var det övertygade om att det skulle vända efter riklig amning. Så det får Ida roa sig med nu medan jag slappnar av med några avsnitt West Wing.

Så går det om man äter av kunskapens äpple…

I morgon ska vi in vid 10-tiden för en ny check. Har det inte vänt blir det solning.

 

 

 

Kära släkt och vänner!

26 november 2009

Vi noterar med glädje hur många som läser bloggen. Känns nästan som det är fler än bara släkt och vänner… eller så har vi bara många vänner!

Det är jättekul om ni kommenterar, reflekterar och tycker till.

Det är bara att trycka på ”lämna en kommentar” och knattra på. För oss är det lika kul som att få riktig post. Nästan.

Idag har vi lunchat uppe i fabriken. Junior låg och stirrade på en kran i taket som klarar att lyfta 20 elefanter. Vi tror att han tänkte ”En dag ska den där bli min”.

 

Farfars hatt

26 november 2009

Rum 17, BB Stockholm, fyra dagar sedan

26 november 2009

Lilla gulingen

25 november 2009

Idag har vi tankat lillkillen på blod.

Fyra fläckar på ett papper till PKU-test. En helt rör till gulsotstestet. Ja, junior är lite gul, precis som jag var när jag föddes. Han scorade 121 där 150 eller över innebär solning. Vi ska ta ett test till i morgon och se om han behöver åka till Mallis.

Av bilden att döma tycker jag snarare det är nallen som ligger i riskzonen.

Premiärbad!

24 november 2009

Notera termometern. Mycket proffsig. Vattnet höll exakt 37 grader Celsius.

Hej då gemensamma middagar

24 november 2009

Före:

Efter:

Proper education

24 november 2009

Fick just mail från London att Juniors engelska bibliotek börjar ta form.

Följande fem titlar ingår redan:

Kanske är det dessa fem böcker som kommer att skapa en framtida Steve McQueen av lille Junior.

Det ska jag drömma om nu i alla fall.

(Fast inte grejen med att han hånglade upp Malin i Saltkråkan på nån filminspelning.)

Junior på serveringsvagnen

23 november 2009

Latmaskar united

23 november 2009

Oförklarligt

23 november 2009

I går skulle jag ner till Sickla och handla middag på McDonald’s samt köpa glass, chokladsås och annat sådant som inte fanns på BB men vi moderna storstadsmänniskor behöver för att kunna fungera.

När jag kom ut från Ica hade jag något oförklarligt i handen:

Varför köpte jag den?

Minns inte ens att jag var vid den hyllan.

Hoppas jag inte snattade.

Hemma!

23 november 2009

Idag vid 10.30 lämnade vi BB Stockholm.

Junior fast förankrad i barnstolen.

Batteriet hade givetvis laddat ur igen (Lexusen får besöka verkstad i morgon) men snäll nybliven pappa bidrog med… igen en Audi.

Inte så konstig känsla som alla säger att komma hem med honom. Vi har ju i och för sig förberett en hel del. Tack gode Gud (Ida) för det! Det kändes snarast ganska självklart.

Här har vi skrynklat till sängen för att emfasera Juniros släta hud.

 

Att jubla över bajs

22 november 2009

Nu kanske du tycker att den här bloggen börjar bli lite väl b-fokuserad?

Samtidigt vet både du och jag att bajset är ungefär 1 av 3 saker en nyfödd faktiskt kan göra. Och en mätare, lika effektiv som en barometer på hur barnet mår.

Därför är det inte konstigt att vi jublade nyss inne vid skötbordet då vi kikade ned i blöjan och… innehållet börjat lukta apa och antagit en grönaktig färg.

Kontrollen blinkar grön, då är allt som det ska.

På tal om bajs

21 november 2009

I serierna om Musse Pigg förekom förr i tiden en karaktär som hette Spökplumpen:

En listig rackare. Jag minns honom som otäck och svårdefinierad.

Om Spökplumpen skulle bundit ett sånt där bälte med dynamit som är så populärt bland Hamas runt kroppen och tryckt av… då skulle resterna antagligen likna det som låg i juniors blöja i morse.

Otäckt och svårdefinierbart.

Vi sålde det till Vägverket. De behöver asfaltera om Gamla Värmdövägen.

 

 

3 bilder

21 november 2009

 

En lång natts färd mot dag, del 2

21 november 2009

Var var vi?

Just det, hemma igen.

Regnet smattrar mot altanen. Som det gjort i några veckor nu. Dag som natt. Vi lägger oss i sängen. Bäst att sova. Enkel sak… Ida kommer på att hon vill sova på soffan, att vi ska sova på soffan. Normalt hade jag grymtat, men det här är inte en sån natt. Vi sover på soffan. Eller försöker sova på soffan, för precis när jag tagit John Blund i handen sliter Ida i den andra:

”Jag tror det är dags”.

”Tror du?”

”Ja. Ja. JA!”

Tillbaks ut i bilen. Startar utan problem. En fröjd att köra genom stan mitt i natten, en regnig fredagsmorgon. Idas värkar tilltar. Minns när jag körde med pappa i 180 km/h genom Köpenhamn när han var sjuk för två år sen. Den här gången går det lugnare. Lyckas dock svänga av åt fel håll från E4:an, mot Oslo. Enda gången någonsin jag haft användning av SUV…

Så framme vid BB Stockholm. Ida säger åt mig att jag måste vara lugn. Jag känner mig lugn. Men smått förvirrad. Vi blir mottagna och får komma in på ett rum bredvid det vi varit i tidigare på kvällen. Nu är det ny personal. Ida bli uppkopplad. Allt ser bra ut, värkarna regelbundna. Det visar sig att hon är öppen 5 centimeter. Det gör ont.

Och värre ska det bli.

Det är svårt att redogöra mer i detalj för hur natten fortlöper. Minns faktiskt inte riktigt. Mycket väntan. Titta på klockan på väggen som i alla fall för Ida ofattbart långsamt. För mig känns det… svårare att kliva in i. Den smärta Ida känner är svår att förstå, och det är irriterande. Jag försöker få tiden att gå genom att förstå det jag kanske kan förstå. Som hur logistiken fungerar på avdelningen, hur de olika maskinerna arbetar. Om det finns ett centralförråd av lustgas i sjukhuset eller om varje avdelning har egna flaskor. Om man kommer spola av det fantastiskt fina förlossningsrummet med en Kärscher efteråt.

Någon gång runt 5 tiden på morgonen är Ida öppen 10 centimeter.

Vi tar lustgas och lägger epiduralbedövning. Jäkla jobb att vara narkossköterska. Åka runt mellan sjukhusets avdelningar och möta människor med fantomsmärtor. Samtidigt kanske det är skönt att just få vara en sådan befrielse. För om det finns något att säga om epiduralbedövning så är det just ”befrielse”. Efter att ha sett skillnaden skulle jag aldrig i världen avråda någon från att ta det. Jag vet inte om det finns någon sorts inställning att det blir mer unplugged, mer äkta att köra utan ryggmärgsbedövning. Skitsnack i så fall. Så det gör det säkert inte.

Sen utdrivningfasen.

Vet inte hur länge den varar. Men det var otroligt. Den styrka, kraft och övertygelse som jag såg… kunde jag själv frammana en tiondel av den skulle faktiskt inget vara omöjligt.

Vad jag vet är att 08.25 föddes en liten pojke.

Det första jag tänkte var ”vi fick ett streck”.

Han såg ut som ett streck där han låg på britsen. En pil tillverkad av människa. Så lyfte de upp honom på Idas mage, precis intill mig. Det ögonblicket… där ligger någon… något… känslan av att inte ha en aning om vem det är samtidigt som det känns som jag känt honom hela mitt liv… rädsla, förundran, kärlek… ja, kärlek konstigt nog med tanke på att jag aldrig träffat honom innan… allt på en gång. Självklart grät jag. Men trodde det bara var tårar som rullade i ansiktet, tills jag insåg att han kissade på mig. Rakt in i munnen. En stabil stråle från den lilla snoppen. Den första fysiska kontakten mellan far och son. Några minuter över halv nio denna fredagsmorgon i November.

 

 

 

 

 

En lång natts färd mot dag, del 1

21 november 2009

Idag, fredagen den 20 november 2009 klockan 08.25 föddes vår son.

3350 gram smålandsgöteborgare. 50 centimeter vackert geni.

Han har inget namn än.

Men det kommer.

Eller, vi vet ett namn helt bestämt.

Sen vill vi ha två till. För rytmikens skull.

Och för att ”kärt barn har många namn”. Kanske ska vi satsa på ännu fler?

Men vi börjar i går.

Torsdag.
Vilken dag…

Först en något… turbulent Ida.

Upprörd över allt, inte minst och med all rätta över att jag ska på Spinngalan på kvällen.

(Spinngalan är något så upphetsande som PR-branschens branschfest med prisutdelning till de som… gäsp… gjort bäst PR-aktiviteter under året. Nåja. Vi var nominerade, därför gick vi.)
Idas Eriksgata av hormonrus slutar klockan 17 vid biografen i Sickla… där batteriet på bilen laddar ur.
På en Lexus, vald till ”världens bästa bil” 7 år i rad…
Så frustrerat lämnar Ida bilen där och åker hem med buss.

Under tiden beger jag och mina kolleger oss till Berns salonger och Spinngalan.

Petra Mede är konferencier.

En massa kontorsarbetare i tjockbågade glasögon, skägg och svarta kavajer ”minglar”.

En gång om året får vi känna oss lite Hollywood.

Det låter som jag raljerar, men det är värdefullt.

Så, precis när förrättsvinet hällts upp, ett sms:
“Jag tror vattnet har gått.”

Jag ut som ett skott och ringer.
Musiken drar igång i salen.
Jodå, vattnet har gått.
Och BB säger, kom in.

Så jag ut och ned till garderoben.
Där jag upptäcker att garderobsbrickan är borta.
Kanon.

Lugn och fin nu.
“He he, vattnet har gått hemma, säger jag till flickan i garderoben. Ja, på min sambo alltså. Inte något läckage i rören. Eller… Ja….”
Hon får något i blicken och hjälper mig högst aktivt att leta efter mina ytterkläder (en svart trenchcoat med halsduk – kanske den vanligaste ytterklädseln i kontorsstockholm)

Men mirakulöst nog hittar hon rätt direkt.

Så taxi hem. Trafikstockning. Jag äter upp mina naglar.

Hemma.
Packar snabbt grejerna.

Ny taxi.
Ned till bilen i Sickla. Som står krångligt parkerad och det visar sig att taxin har batteriet helt omöjligt placerat. Allt känns plötsligt hopplöst i regnet. Precis när vi ska ge upp och ta taxi hela vägen till Danderyd kommer ett skägg åkande, glatt vinkande.

Bakom skägget är Fredrik, min trevliga klasskamrat.
Han har en Audi. Och brum! Lexusen går igång. Frid och fröjd.

Upp till BB Stockholm. Fantastiskt snyggt och trevligt.
Sladdar på. Kurvor hit och dit.
Men det visar sig att ja, vattnet har gått.
Men nej, det är inte dags än.

Varpå vi blir hemskickade.

23.15 är vi hemma igen.
Och det enda vi vet är att har han inte kravlat ut inom 48 timmar sätts det igång…

Spännande va? Forts följer.

Elisabeth!

19 november 2009

Har namnsdag idag.

Stora gratulationer till mamma Ida, mormor Elisabeth och farmor Birgitta Elisabeth.

Grattis!

Min kärestas besatthet

16 november 2009

Ändå sedan vi träffades har Ida pratat om hur bra det är med handdammsugare. Senast igår när jag påpekade att bilen behöver en recon. ”Om vi hade en sådan där handdammsugare skulle vi fixa det på nolltid.”

Och för 3 minuter sedan fick jag ett mail med rubriken ”Ultimat”.

Och denna bild:

MCSA041159_BBHMOVE2_def

Förlåt Junior!

14 november 2009

Elakheter mot barn är det vidrigaste som finns.

Elakheter mot ofödda barn kanske ännu värre?

Idag satte Ida och jag oss i soffan och började titta på… Körslaget.

Kära ofödde son, vi lovar och svär att detta ALDRIG mera ska hända.

Och vi ber till Gud att du inte hann ta någon skada.

Förlåt oss.

Lägg ned föräldrapenningen!

14 november 2009

Om man inte utsätts för problem kommer man inte på några lösningar.

Om man inte kommer på några lösningar blir det inga lukrativa uppfinningar.

Exempel:

Den här smarta grejen såg vi på BR häromdagen:

bild[2]

 

Just det, barndammsugare. Dammsugare för barn. (Från Electrolux givetvis, en svenskt företag med stark innovationshistoria.) Man kombinerar lek med avlastning för föräldrarna. Genast föds två idéer hos en blivande småbarnsförälder:

1. Enkelt, men utveckla serien. Däckbytarutrustning för barn. Strumpstoppare för barn. Tvättmaskin för barn. Gräsklippare för barn. Deklarationsutrustning för barn. Ja, ni fattar.

2. Detta är ännu smartare! Statiska kläder för 0-2 år! Ni vet som sådana där färgglada dammvippor. Då kan barnen krypa omkring och damma samtidigt.

3. Ja, det är bara att tänka vidare!

Så jag säger, lägg ned föräldrapenningen och tvinga fram innovation ur föräldraskrået. Det är Sveriges framtid!

Hur jag tror det känns för mamman

12 november 2009

Jag har nu matat in den input jag fått av Ida kring hur det känns att gå hemma och vänta de här sista dagarna i min tjänstedator, en Commodore 64 med bandstation.

Datorn processade över natten och vid lunchtid kom bilden ut ur skrivaren.

waiting

Preparing to engage

10 november 2009

d-day

Bygg en cyborg av ditt barn!

08 november 2009

En cyborg är ju som bekant en varelse som består av både organisk vävnad och maskindelar.

Med hjälp av den här trevliga leksaken från FisherPrice kan du bygga en cyborg av ditt barn!

Placera barnet i sätet. Vrid på ratten och ställ in knapparna, sen är det bara att slå på elen!

Rekommenderas varmt.

bild[8]

Fars dag!

08 november 2009

Ett nytt bevis på att Junior kommer bli något över det vanliga.

Idag vaknade undertecknad av ett ”Hallå! Vakna!” och en liten bricka med smörgås, frukt, té och farsdagskort – från Junior!

Jag fattar inte hur han gör. Han ligger ju fortfarande i magen. Skulle inte förvåna mig om han ställer upp i valet nästa år.

PS Grattis alla pappor!

 

Leksak i Juniors stil!

07 november 2009

Den här serien kommer han få hur många han vill utav.

Kosta vad det kosta vill.

Gosedjur med Gatling-kanoner!!! Kan det bli bättre?

 

bild[7]

 

Utvecklingen går framåt!

07 november 2009

bild[6]

Förlossningsbrev

04 november 2009

En viktig detalj i förlossningsförberedelserna är att skriva ett så kallat förlossningsbrev.

Här skriver man vad man önskar få ut av förlossningen, vad man oroar sig för och lite annat ditt och datt. Brevet postar man till aktuell förlossningsklinik, i vårt fall BB Stockholm i överklassförorten Danderyd.

Vi skrev att vi önskar att det är en liten tjej som föds.

Ska bli kul att se hur de hanterar det.

 

Han kan komma när som helst nu

04 november 2009

Hjälp

 

Hjälp!

 

Hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp,  hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp, hjälp.

Kommer Junior tycka sånt här är kul?

01 november 2009

bild[6]

Jag hoppas det.

Speciellt när han kommer upp i min ålder.

Magen, vattnet & Ida

01 november 2009

bild[4]